Lycklig igen.

Åh så härligt att få träna igen, förutom promenader igår och idag så har jag sprungit 5km och kört ett helkroppspass i gymmet på badhuset. Riktigt dåligt gym men det duger till rehab/lugn kom-igång-träning. De har inga fria vikter alls förutom hantlar, så det går varken att köra marklyft, knäböj eller bänkpress -De tre stora övningarna som hela min styrketräning är uppbyggd på. Men som sagt, jag ska ju ändå ta det lugnt nu i början så det duger iaf.
Så fort jag satte foten på gymmet idag så kom det fram en snubbe som skulle kolla in mina tatueringar å ha sig... sen kom han och höll i smith-stången när jag skulle köra knäböj och började prata med mig mitt i settet... *idiot*. Han frågade om jag jobbade någon annanstans, -Ööh, jag jobbar ja, svarade jag.. -Ah, var då? - ********* svarade jag, då pep han iväg med en gång. *lol* Sedan verkade han ta mod till sig igen och började anmärka på vikter och teknik när jag körde i rodden... Jag hade tidigare förklarat att jag opererat blindtarmen och körde ett lugnt pass, men det verkade han inte fatta. Jag blev tom tvungen att vara otrevlig mot honom för att han skulle förstå att han inte var välkommen att prata med mig när jag tränade. Jösses, vissa människor har verkligen ingen social kompetens överhuvudtaget. Tacka vet jag mitt källargym på jobbet. *längtar tillbaka*

Foto: Per Fogelberg, mars 2006.